Hip-hop music has long been an expressive medium used by individuals from marginalized areas in Sweden to address social issues and shape their identities. Through interviews with Swedish hip-hop artists and analysis of lyrics, this bachelor thesis explores the self-expression of the artists and how they express their views of society. It focuses on how social problems are expressed and understood, as well as on how the artists view the depiction of contemporary Swedish hip-hop music in media. Additionally, the study investigates how hip-hop artists themselves perceive the significance of their music lyrics. Furthermore, I explore the impact of music on the identity of hip-hop artists from marginalized areas, as perceived by the artists themselves. To gain a comprehensive understanding, the ethnographic study employs semi-structured interviews and participant observation with four non-ethnically Swedish hiphop artists who live or have grown up in disadvantaged areas in Sweden.

Uppsatsen behandlar en studie av datorspelet Brothers in Arms: Road to Hill 30. Ett spel som bygger pÄ Stephen E. Ambroses bok Band of Brothers. Spelet jÀmförs med boken för att hitta eventuella skillnader. Som förklaring pÄ dessa skillnader anvÀnds Cecilia Trenters tes rörande populÀrkultur med historiskt tema.

Denna uppsats behandlar arbetet med tema. Betecknande för temaarbete Àr bland annat dess obundenhet frÄn traditionella lÀromedel. Inom det tematiska arbetet finns en röd trÄd, och elevernas förkunskaper tas tillvara. Det som har studerats Àr hur lÀrarna arbetar med tema och hur de tar tillvara pÄ elevernas erfarenheter och förkunskaper samt vilket inflytande eleverna har enligt lÀrarna och eleverna sjÀlva. Detta har studerats i tvÄ olika klasser med hjÀlp av observationer och intervjuer med lÀrare och elever.

Syftet var att undersöka verksamma förskollÀrares tolkning av begreppen tema, tematiskt och Àmnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.FrÄgestÀllningar:Hur tolkar verksamma förskollÀrare tema, tematiskt arbetssÀtt och Àmnesintegrerat?Vad innefattar förskollÀrarna i dessa begrepp?Gör förskollÀrarna nÄgon skillnad pÄ dessa begrepp och i sÄ fall, hur?Vilka, tycker förskollÀrarna, Àr krav för tema och tematiskt arbetssÀtt?Vilka fördelar ser förskollÀrarna med att arbeta med tema, tematiskt och Àmnesintegrerat?Metod för datainsamling Àr intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som nÄgot positivt och efterstrÀvansvÀrt med flera fördelar. En fördel var att det hjÀlpte pedagogen att hitta en utgÄngspunkt och att rama in ett omrÄde som sedan kopplades till olika Àmnen och viktiga aspekter ifrÄn lÀroplanen. FörskollÀrarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, sÄsom att verksamheten skulle utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lÀttare att sÀtta ord pÄ tematiskt arbetssÀtt och förklarade det som att det tema man för tillfÀllet har finns i all verksamhet, vilket ger en röd trÄd och sammanhang.

Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrĂ„n endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fĂ„tt spela spelet mot varandra i par varpĂ„ de har fĂ„tt svara pĂ„ tvĂ„ enkĂ€ter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har ocksĂ„ deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju dĂ€r frĂ„gorna har varit baserade pĂ„ testpersonens enkĂ€tsvar. Resultatet har sedan sammanstĂ€llts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen.

Tematisk undervisning och temaarbete innebÀr att olika skolÀmnen integreras med varandraoch bildar en helhet i undervisningen. Tankar om att skapa en helhet i lÀrandet har funnitssedan lÄng tid tillbaka, men i dagens skola sker inte detta sÀrskilt ofta av olika orsaker.Tidigare undersökningar visar att mÄnga lÀrare vill arbeta med undervisning i tema men attbrist pÄ tid för planeringen och genomförande försvÄrar. LikasÄ att det krÀver mycket arbeterunt omkring för att fÄ det att fungera. Hem- och konsumentkunskap Àr ett Àmne i skolan somberör mÄnga olika aspekter av vardagslivet och vars perspektiv Àven syns i mÄnga andra avskolans Àmnen.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 7-9 stÀller sig till undervisningi tema och hur de resonerar kring en samverkan med Hem- och konsumentkunskap. För att tareda pÄ detta valde vi att intervjua Ätta lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter pÄ olika skolor i Sverige.Det resulterade i en positiv bild av undervisning i tema, men ocksÄ att genomförandet avarbetssÀttet begrÀnsas av olika faktorer dÀribland tid.Slutsatsen av studien Àr att intresset finns men okunskap om andra Àmnens innehÄll och tid tillplanering gör att detta sÀllan genomförs trots att mÄnga lÀrare har en ambition om attundervisa i tema..

Denna uppsats behandlar arbetarkonstens uppgifter och villkor under en period mellan sent 1800-tal till tidigt 2000-tal. MÄlet Àr att fÄ reda pÄ om villkoren har förÀndrats och i sÄdana fall varför och hur samt Àven fÄ svar pÄ frÄgan om arbetarkonsten har ett historiskt vÀrde utöver det rent politiska..

Dewey och Piaget menade att undervisningen mÄste organiseras sÄ att eleven stÄr i centrum. Elevens intressen och behov mÄste fÄ styra innehÄllet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssÀtt och medbestÀmmande var saker de föresprÄkade. Det tematiska arbetssÀttet Àr ett försök att organisera undervisningen utifrÄn en Àmnesövergripande rubrik istÀllet för att utgÄ frÄn de klassiska Àmnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag pÄ en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning Àr och vilka kunskaper man nÄr.

BakgrundFör att barn ska utvecklas till sjÀlvstÀndiga och demokratiska individer bör de fÄ vara medbestÀmmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och Äsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lÀr i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn ser pÄ medbestÀmmande i samling och tema pÄ förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad medbestÀmmande innebÀr för förskollÀrarna och vilka förmÄgor förskollÀrarna anser att barn utvecklar genom att fÄ vara medbestÀmmande.MetodUndersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr fyra förskollÀrare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestÀmmande för förskollÀrarna innebÀr att fÄ göra sin röst hörd och fÄ möjlighet att pÄverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.

I uppsatsen undersöks hur ett centralt tema i Mary Shelleys roman Frankenstein kommer till uttryck i MÄns Winbergs svenska översÀttning. Ett sÀrskilt stycke i originalromanen och ett antal exempel ur detta anvÀnds som utgÄngspunkt för undersökningen av hur temat materialistisk livsÄskÄdning överförs i översÀttninen..

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan dÀr sagan Àr grunden i temat och det man arbetar utifrÄn. Syftet Àr att ta reda pÄ hur sprÄkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssÀtt. Fokus i studien Àr förskollÀrarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning pÄ vilka arbetssÀtt som kan vara givande för sprÄkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den sprÄkutveckling som sker.Resultatet av undersökningen visar pÄ en gedigen erfarenhet av förskollÀrarna och att de arbetar i miljöer dÀr sprÄkutvecklingen Àr ett stort fokus och dÀr reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nÄ mÄlen med temat Àr drama och skapande vanliga arbetssÀtt.

Syftet med studien var att undersöka hur Malmö Högskola behandlar Àmnet att upptÀcka utsatta barn och hur Àmnet har behandlats i lÀrarutbildningen historiskt sett. Metoderna som anvÀndes var internetenkÀter som sÀndes till de studenter vid Malmö Högskola som lÀser mot de tidiga Ären, intervjuer med programansvariga lÀrarutbildare för de program som lÀser mot grundskolans tidiga Är, dokumentanalys av kurs-och utbildningsplaner och för att fÄ ett historiskt perspektiv genomfördes en text- och innehÄllsanalys av statliga utredningar och propositioner som legat som grund för lÀrarutbildningen. Resultatet visar att Malmö Högskola inte i nÄgon större utstrÀckning bearbetat Àmnet och att studenterna kÀnner att det saknats i deras utbildning. LÀrarutbildarna redovisar Àven de en bristfÀllig undervisning i Àmnet. Historiskt sett har inte Àmnet inte heller behandlats.

Problem, syfte och frĂ„gestĂ€llningarI Lgr11 kan följande citat lĂ€sas:Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förstĂ„else för slöjd, hantverk och design frĂ„n olika kulturer och tidsperioder.Liknande formuleringar och mĂ„l finns i tidigare kursplaner för Ă€mnet slöjd och torde innebĂ€ra att det finns och har funnits ett historiskt perspektiv i slöjdundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida slöjdlĂ€rare undervisar sina elever historiska hantverkstekniker, om lĂ€rarna Ă€r medvetna om att de gör det och om de ser ett vĂ€rde i en undervisning som frĂ€mjar hantverkens historiska kontext. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:Är ett historiskt perspektiv vanligt förekommande i slöjdundervisningen i grundskolan? Finns det en medvetenhet om historiska tekniker bland slöjdlĂ€rare i grundskolan?Ser slöjdlĂ€rare nĂ„gra fördelar med att ha ett historiskt perspektiv pĂ„ sin slöjdundervisning?MetodMetoden som valts för denna uppsats Ă€r en kvalitativ sĂ„dan med frĂ„geintervju som form. Nio slöjdlĂ€rare har intervjuats, varav tre av dem behöriga i hela Ă€mnet, tre av dem behöriga enbart i textilslöjd och tre av dem behöriga i enbart trĂ€- och metallslöjd.

Kronisk hjÀrtsvikt Àr en vanligt förekommande sjukdom som för med sig en successiv kroppslig funktionsnedsÀttning. Ibland Àr förstÄelsen i vÄrden liten för den Àldre patientens förÀndrade livssituation dÄ den ofta ses som en del av ett naturligt Äldrande. Syftet Àr att beskriva den Àldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjÀrtsvikt. Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr materialet bestÄr av kvalitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Medline och Pubmed dÀr sökorden har kombinerats pÄ olika sÀtt för att fÄ fram relevanta artiklar.

I detta arbete har vi studerat nÄgra pedagoger och deras syn pÄ lÀrande. En viktig del i dagens skola Àr att eleven sjÀlv kan och ska kunna pÄverka sin lÀrandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga sÄ nÀra elevens verklighet som möjligt för att pÄ ett bÀttre sÀtt fÄnga hans/hennes intresse och dÀrigenom öka motivationen. IstÀllet för att arbeta Àmnesvis vill vi utgÄ frÄn omrÄden som ligger eleven nÀra. Dessa omrÄden delar vi sedan in i teman.